Lasse Lindh på Kafé 44 i torsdags, jag och Martina var där och köade två timmar innnan för att vi ville vara säkra på att komma in och efter ett tag kom också Ida för att köa med oss. Och det var mycket bra och jag tycker det känns så sorgligt att det kan vara det sista man har sett av Lasse live, samtidigt sa han att vi kanske ses om ett år eller så och det lät lite hoppfullt inför framtiden.
Lasse är alltid fin men han kom bort sig mycket och glömde texten några gånger, tycker att det kan vara charmigt om det händer någon gång, men tyvärr hände det lite för ofta. Men ändå så var det en bra spelning, och när han spelade Louise ibland så dog jag lite smått, så länge jag har velat höra den låten live! Han spelade även Satan vad ont det gör och det uppskattade jag också mycket, och Svenska hjärtan. Tycker att den skivan som bara heter Lasse Lindh är den bästa, den med de tre låtarna jag skrev om alldeles nyss och så Radion spelar aldrig våran sång och Sommarens sista smak.
Ska ni köpa en skiva en skiva med Lasse så köp den.