Det är något stilla mellan dig och våren, det är något kallt mellan mig och England.

Ogillar starkt när det blir en vecka mellan våra inlägg här. För jag har så mycket musik jag vill skriva om här men det har ändå inte blivit så. Vet inte riktigt anledningen till det, skulla kunna skylla på tidsbrist men det skulle inte riktigt vara sant. Är så trött på att sitta framför datorn så när jag inte jobbar så gör jag helst annat än det. Som att handla sprillans nya skivor och sedan gå hem och lyssna på dom på högsta volym.

Jobbade till sent ikväll och påväg hem i väntan på mitt tåg promenerade jag mellan Gamla stan och Slussen. Och just precis när jag blickade ut över vattnet så kom Hugger i sten med Lars Winnerbäck på hög volym i hörlurarna. Det var nästan lite magiskt. Det är möjligt att jag skrivit om denna låten förut men den är väl värd att nämna igen. Och just nu lyssnar jag på denna låten på repeat vid mitt köksbord med fönstret öppet och det känns som att i denna stunden passar den här låten perfekt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0