I söndags såg jag Tallest man on earth spela för utsålt Cirkus och på måndagen gick Ida och jag på spelningen ihop. Fruktansvärt fina spelningar båda två men vad som var lite trist var att han hade samma låtlista båda dagarna. Ha inledde oerhört fint med att spela King of Spain följt av Love is all och There's no leaving now. Några låtar spelade han helt ensam på scenen men mestadels så var han förstärkt av en på bas, en på trupet och en på saxofon. Visst lät det bra men höjdpunkten var när han var ensam på scen, för det är liksom lite av det som jag tycker är charmen med Tallest att det bara är han och en gitarr.

 

Grymt fint att få se honom live eftersom det var så många år sen sist, och himla kul för honom att han blivit så stor och säljer ut två kvällar på Cirkus. Det märkte vi också när vi åkte omkring i USA så var det många som kände till och älskade honom, sjukt fint. Han var ändå verkligen nere på jorden och tackade allra ödmjukast flera gånger för att vi kommit på finaste dalmål.

Fler höjdpunkter på konserten, förutom inledningen, var The dreamer, 1904, Kids on the run och Where did my bluebird fly. Dock hade jag önskat att han spelat mer gammalt såsom Steal tomorrow, It will follow the rain, Over the hills och The sparrow and the medicine hade varit grymt att få höra live.
Avslutade konserten gjorde han med att sjunga en oerhört fin duett med Amanda Hollingby Mattson, närmare bestämt Paul Simons låt Graceland.

Har ni inte sett PSLs fina besök hemma hos honom  och Amanda i By som jag tipsat om tidigare, se det!