Håkan startade med Dom där jag kommer från prick klockan åtta men eftersom det känns som om jag redan sett den bästa spelningen någonsin har peppen inte varit total inför spelningen.

Vilket bådade gått, är man inte superpeppad brukar spelningarna bli mycket bra.

Efter att Håkan hade spelat något som kändes som fem låtar hade det gått en timme och en kvart.

Vilket talar för att spelningen måste varit riktigt bra stundtals.

Men för mig infann sig magin aldrig riktigt, ingen gåshud och nästan tårar i ögonen någon gång.

Inte ens till absolut bästa Nu kan du få mig så lätt.

I slutet av spelningen berättar Håkan att utan musiken hade han idag inte varit någon.

Han hade inte åkt till Brasilien och träffat sin sambo och inte heller då fått två fantastiska barn.

Jag vet inte, det kanske förklarar något.