The Tallest Man On Earth, Webster Hall, New York.

När jag anländer till Webster Hall möts jag av en enormt lång kö. Pinsamt, tänker jag, att vi i Sverige inte uppskattar honom som dom gör här. När förbandet gått av scenen och dett gått omkring tjugo minuter spelas plötsligt Kär i en ängel på högsta volym. Är bara jag som står och sjunger med. Sedan släcks ljuset, introt Försent för Edelweiss startar och jag tror för en stund att det är Håkan och inte Tallest man jag ska se. Men sedan kliver han på scen, iklädd en vit tröja med texten Leksand Dalarna i stora blå bokstäver och ber teknikern stänga av Försent för Edelweiss. Bakom sig har han en stjärnhimmel. Allt känns väldigt mäktigt, här är jag alldeles ensam i New York och ser en man som härstammar från samma landskap som jag. Webster Hall kan närmast liknas vid Tyrol i Stockholm, dock är New Yorks version mäktigare och större. Enligt Tallest själv har han aldrig spelat på en större inne scen. Att han är nervös märks inte fören han ber om ursäkt för att han spelade den senaste låten lite för fort. Han startar med något jag tror är en ny låt, Pistol dreams, Love is all och The wild hunt rivs av tidigt. Efter Love is all är det dags för King of spain som Kristian säger handlar om samma sak som den tidigare bara att den låter gladare. Många låtar hinner han med men han utelämnar It will follow the rain som är en favorit. Spelningen håller på i mer än en timme och när Kristian utelämnar ord och meningar fyller stora delar av publikhavet. I mitten av spelningen frågar en i publiken vad det egentligen står på hans tröja, bra fråga säger Kristian, jag gillar att du frågar det och inte frågar om jag vill gifta mig med dig. Han berättar att det är hans hemstad som han besökt alldeles för lite på sistone och även fast han älskar New York saknar han Leksand. Han berättar att han spelat in en ny EP som finns till försäljning vid merchbordet och att utsikten från hans kök pryder framsidan, så vill vi se hur det ser ut där han bor ska vi kolla in det. Innan han går av scenen för första gången avslutar han med en duett med Jaw Lesson. Jag går bakåt i lokalen hör en karl skrika bra Kristian, åh fint en svensk tänker jag. Visar sig att han är från Göteborg, gör någon form av praktik inom musik i brooklyn och att han inte kände till Tallest förut. Det var hans amerikanska kollega som fått hit honom. Självklart börjar vi prata om Håkan och hur fint det var när Håkan låtarna satte i gång och även han tycker det är märkligt att Sverige inte uppskattar honom i samma utsträckning som Usa gör. Har bara $9 på mig och när han frågar om jag vill med på nån klubb som spelar dubstep tackar jag nej. Dubstep är inte min grej och pengarna vill jag lägga på Tallest EP. Trots att Kristian var grym på scen, för det var han verkligen, var Mystey Jets på Mercury Lounge magiskare. För att scenen var perfekt, för att Serotonin är the cd of the year so far, för att det var första spelningen i den här stan och för att det bara finns en Blaine Harrison.

Kommentarer
Postat av: fabian

åh herregud va fint, fantastiskt att spela håkan innan med. love is all är btw by far något av det finaste jag har hört

2010-09-30 @ 16:59:55
URL: http://queclub.wordpress.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0