Förra onsdagen var vi på Säkert! på Cirkus och det var mycket fint. Hon inledde med att spelar låten November fast en svensk version av den som var mycket bra. Hade hoppats på att få höra några av de engelska versionerna av hennes svenska låtar men hon spelade enbart de svenska. Dock spelade hon en ny låt som inte kom med på senaste skivan som hette något i stil med Ner i gruvan igen(som ni kan se i klippet nedan) och så en svensk version av låten Arjeplog. Allt som allt var det mycket fint och enda låten vi saknade var Någon gång måste du bli själv. Och möjligtvis Och jag grät mig till sämns efter alla dar. Bäst var Det kommer bara leda till något ont och så Isarna. Rös i hela kroppen när hon spelade dom.

Ikväll beger vi oss till Cirkus för att se Säkert! Kommer nog bli fruktansvärt fint då hennes engelskspråkiga skiva varit något av ett soundtrack denna höst. Återkommer efter med en rapport.

Förr förra fredagen såg jag Serenades på Debaser Medis. Lämnade min kamera hemma hos min mamma efter det och fick tillbaka den först igår och det var först då jag kunde kolla på bilderna jag tagit. Fin spelning med väldens bästa Markus Krunegård och Adam Olenius men jag måste säga att jag gillar deras enskilda projekt mycket bättre. Kul också att ha sett dom live då det känns som jag konstant missat dom varje gång de spelat live hela året. På spelningen hörde jag låten Come home för första gången som jag gillade och som är en utmärkt jullåt att lyssna på såhär precis innan jul. I våras när jag var hemma hos mamma så såg jag att hon hade köpt deras nysläppta skiva Criminal heaven. Fruktansvärt fint tyckte jag att det var då våran mamma egentligen inte lyssnar på den musik vi gillar.





Juste Markus Krunegård släpper ny skiva  28 mars och spelar på Kägelbanan den 29/3. Premiärspelar första singeln som heter Everybody hurts på P3 guld 21 januari. Jag behöver kanske inte ens skriva att vi ser fram emot det enormt mycket?

Världens bästa grej Musikhjälpen i P3 startade i måndags och håller på för fullt dygnet runt nu till och med söndag. Världens bästa radio är det med världens bästa Jason i år igen. Han har sällskap i glasburen av Kojo och Gina och detta år går alla pengar till att alla flickor har rätt att gå i skola. Passa på att önska en låt ni med genom att skicka ett SMS till 72 999 med belopp 50, 100 eller 200 + din låtönskning (låt, artist och ev motivering). 

Denna morgon var Jonathan Johansson där tillsammans med Moto Boy och spelade den fantastiska låten Stockholm ihop.
 

För exakt en vecka spelade Wild Beasts på Debaser Slussen. Och i extranumren när ena sångaren Tom säger Watch me och sedan börjar de spela All Kings Men började jag rysa som bara den för det var så bra. Den låten som var något av ett soundtrack till år 2010, vars text jag aldrig riktigt har förstått men gillar som fan ändå och vars video jag och Annie aldrig kunde få nog av och såg om och om igen.

Idag hittade jag ett klipp med just den låten från förra torsdagen som någon filmat, verkligen fint!

I måndags spelade The Antlers på Debaser Slussen. Ida var där som besökare och jag försökte byta bort mitt pass då men lyckades inte men det var ändå himla fint att kunna se dom medans man jobbade. Var fullt med folk och hela spelningen var verkligen fin. Senast jag såg dom var i Glasgow på Stag and Dagger festivalen i maj 2010 och jag förknippar dom så mycket med Glasgow så därför var det extra fint. De har släppt en skiva sen jag såg dem senast som heter Burst apart och inledningsspåret på den skivan I don't want love är magiskt bra. Absoluta bästa låten just nu.

För ett par veckor sedan släppte Jonathan Johansson sin nya skiva som heter Klagomuren. Och oj vad jag gillar den. Absoluta favoritlåten är Stockholm, men gillar även Blommorna(som vi skrev om här) och Som om lite extra mycket. På torsdag den 24/11 spelar han på Södra Teatern och hade mer än gärna gått men upptäckte det när det redan var slutsålt och jobbar tyvärr också då.

Det är först nu jag har upptäckt Noah and the Whales nya skiva Last night on earth som släpptes i våras men bättre sent än aldrig. Hela skivan är grymt bra och de tre inledningsspåren(Life is life, Tonight's the kind of night och så L.I.F.E.G.O.E.S.O.N) är helt klockrena. Nedan kan ni kolla på videon till Tonight's the kind of night och jag fullkomligt älskar den(texten, musiken och videon är fantastisk!)

På skivan Sonja Åkesson tolkad av.. finns det en fantastisk tolkning av en av hennes dikter som tonsatts av Annika Norlin. Åkej heter den och texten är helt fenomenal.

Wakey wakey! spelade på Debaser igår och det var ett alldels utmärkt sätt att spendera måndagskvällen på. Spelningen var akustisk så det var bara Mike och tjej på piano så det såg ut och lät lite som i klippet nedanför. Han höll charmiga mellansnack och efter spelningen stannade han kvar för att prata med alla som kommit till spelningen. Det var första Sverige spelningen någonsin men trots det var det överraskande många där som stod och sjöng med i texterna längst fram. Alla skivor hittar ni på Spotify. Rekomenderar låten Light outside och Almost everything speciellt.

För exakt ett år sedan hade vi precis upplevt en av dom bästa kvällarna i våra liv. För på Halloween förra året spelade Gaslight Anthem på Debaser Medis. Söker på youtube efter klipp från just den spelningen och hittade inte många alls men alla är ändå fruktansvärt fina. Som detta då dom spelar She loves you.  Vi var så jävla lyckliga just när dom, världens bästa band, stod på scenen och spelade våra absoluta favoritlåtar i hela världen.

Tyst nu - Säkert!

Bara för att det är Timbuktu och han sjunger på skånska, annars hade jag nog inte alls gillat detta.

Förra torsdagen var vi i Berlin för att se The Revival Tour på Postbahnhof. The Revival Tour startades av Chuck Ragan 2008 och är som det beskrivs på hemsidan An acoustic collaborative event. Med på denna års turné var Chuck Ragan, Dave House från bandet The Loved ones, Dan Adriano från Alkaline Trio och så Brian Fallon från The Gaslight Anthem.



Efter att ha letat efter arenan ett bra tag hittade vi äntligen den strax innan klockan 21 då det precis skulle börja.
Vi ramlade in i den fullsatta lokalen precis under andra låten och då står hela The Revival tour på scenen och spelar och man knockas vad bra det är. En av de första låten dom spelar är Great expectations och man kan inte sluta le av total lycka för Brian Fallon är helt jävla fantastisk! Det går inte att beskriva med ord hur fantastiska Gaslight Anthem och Brian Fallon är, och det är en grym akustisk version av låten som The revival tour spelar.


Lite senare går alla av på scen och kvar blir Dave House. Hade aldrig hört något av The Loved ones tidigare men han imponerar och det låter riktigt riktigt bra när han spelar. Värt att lyssna in om ni inte hört dom tidigare!

Sen är det dags för Chuck Ragan och han är lika grym som alltid. Står och sjunger med hela sitt hjärta och det ser ut som han ska explodera när han sjunger. Han älskar verkligen det han gör och lämnar ut hela sitt hjärta och det är så sjukt fint. Bäst är när han spelar The Boat och tillägnar den till sitt tidigare band Hot water music och beskriver också att den är "for all who depend on music to stay afloat" som det också står i konvolutet till skivan Feast or famine som den låten finns med på.

Sen spelar Dan Adriano och det är bra men inte mer än så. Allt låter nästan likadant och jag rycks inte riktigt med, men det kan vara för att jag inte hört något av honom tidigare.

Och så sist men inte minst, det vi väntat på, så går Brian Fallon upp på scenen igen. Först har han Ian Perkins, andra halvan av The Horrible Crowes som sällskap och de spelar ett par låtar från den nyligen släppta skivan Elsie. Allt är mycket fint och Brians mellansnack är oslagbart. Han berättar bland annat om om när Bruce Springsteen ringde upp honom och låten Ladykiller presenterar han som baby making music. De spelar Behold the hurricane, Black betty and the moon, Ladykiller och Crush. Sedan går Ian av scenen och Brian säger att han alltid gör en spellista men att han alltid gör om den på scenen ändå. Någon skriker att dom vill höra Meet me by the rivers edge och han spelar den på det vilkoret att hon hjälper honom om han skulle glömma bort texten då han inte repat den på ett tag. Det är en av de sakerna som är så fantastiska med honom att han bara sådär kan spela en låt, charmar publiken och ler hela hela tiden på scenen och man märker verkligen att han älskar den han gör. Hela Brians del står jag och dör för det är så jävla fantastiskt och grymt och jag tittar på Ida och märker att hon tänker exakt likadant. Ingenting kan någonsin bli bättre än detta.  Efter att han spelat några Gaslight låtar till kommer hela revival Tour upp på scenen igen och de spelar ett par låtar till tillsammans, bland annat Chuck Ragans låt For broken ears och Heart of Gold som Neil Young gjort.

De går ut från scenen och kommer in igen och kör låten On the bow acapella. Som extranummer spelar dom också The '59 sound och det är så jävla jävla bra. När de spelat klart har klockan hunnit bli 0030 men 3,5 timme har aldrig gått så snabbt i mitt liv. En magisk kväll var det.  Här kan ni titta på hur det såg ut i Köln när de spelade just de låten. De har också gett ut en skiva som heter The Revival Tour 2011 Collections med outgivna låtar med alla artister som är mycket värt att lyssna in.

Nu är det nästan precis ett år sedan jag flyttade ifrån Glasgow. Fan vad jag saknar det varenda dag. Saknaden blir dock lite mindre av att lyssna på band som Frightened Rabbit som sjunger på allra finaste skottskan.

Kollar igenom bilderna från årets Peace and love festival och längtar tillbaka massor. Helt fantastisk festival!

Bäst av allt var Kristian Anttilla inne på S2, Carl Norén, Mando Diao och så Oskar Linnros. När Mando spelar och de spelar Sweet Jackie och tillägnar den till Kristian så bara rinner tårarna och det var helt jävla magiskt. Fint var det också att få höra Kings of Leon spela Use somebody live. Och The Strokes längst bak framför storbildsskämen dansandes med fina människor. Och Bob Dylan spela Don't think twice it's alright trots att det låter totalt annorlunda än förut. 


Love Antell på P&L cafét. Lika fantastisk som alltid.


Magiskt är det också när The Ark spelar och Ola håller världens finaste tal om att våga vara sig själv innan dom spelar It takes a fool to remain sane.



Världens sämsta bild på Mando Diao men ändå.

Och så Håkan Hellström som avslutar hela festivalen sjukt fint med att spela Två steg från paradise själv på gitarr och allt känns ganska så improviserat för egentligen har han spelat alla extranummer och spelningen ska vara över men Håkan vill inte sluta spela för han vill spela tills solen går upp.  

Himla fint var också när vi passerar förbi ett tält påväg till en annan scen och jag bara måste stanna till för det är ett band som spelar som låter så jävla grymt live. Stannar och lyssnar sista låten och skriver upp namnet på bandet i mobilen för att jag ska kolla upp det senare. Lyssnar på P3 just nu och då spelar dom The Concept med låten D-D-Dance som är en grym låt. Och när jag kollar upp det idag visar det sig att det var The Concept som spelade! Himla fint. Så mitt låttips idag blir D-D-Dance med just dom.

Videon till Behold the hurricane med The horrible crowes som "tells the story about a man who seemingly lost everything he loved" (AOL Spinner)

You’re watching Behold the Hurricane. See the Web's top videos on AOL Video

Förra onsdagen spelade Gypsy and the cat när jag jobbade. Hade aldrig hört dom innan men dom var riktigt bra live! Verkade verkligen älska det dom gjorde och fick hela publiken med sig. När jag kom hem letade jag direkt upp dom på Spotify. Fan vad jag älskar mitt jobb när man får upptäcka massa bra musik!

Såg filmen Submarine förra veckan och jag gillade soundtracket speciellt. Tyckte att låtarna som var med i filmen var bra och att det lät som Arctic Monkeys sångare Alex Turner. När jag såg i eftertexterna visade det sig att det var precis vad det var! Har ni inte sett filmen så kan jag varmt rekomendera den, och soundtracket finns att lyssna på på Spotify.

Stuck in the puzzle


Passar helt perfekt att lyssna på nu när det blivit höst.