Plans you can't keep

Egentligen skulle jag både jobbat och gått på spelning ikväll, men det blev inget av det för jag var för sjuk tyvärr. Jobbet gör det mig inte så mycket, men spelningen gör mer ont att missa. Hade aldrig hört bandet innan men läste om Hold your horse is i 13th notes flygblad där de skriver om månadens spelningar och tyckte det verkade jävligt bra. Sen skulle Trapped in Kansas som jag bloggat om förut också spela och det hade inte varit helt fel att se dom igen. Lyssnar just nu på Hold your horse is myspace och tror att det hade varit helt övergrymt live i den trånga källaren på 13th note! Ett riktigt bra liveband, om det stämmer lär jag inte få veta. Åh vad jag hade velat vara där och svettas med massa andra musikälskande människor istället för att ligga i sängen.

Hittade dock denna fina video med sångaren Finn från Trapped in Kansas som spelar en låt akustiskt på Glasgows största gata. Tycker verkligen han har talang och det är så fint att man känner igen platsen där det är inspelat.

Mot vem är du snäll när du tappar bort dig själv?

Om ni har missat P3 sommarsession med Timo Räisänen och Markus Krunegård tycker jag absolut att ni ska lyssna in båda de programmen innan de försvinner ur 30 dagars arkivet. Båda programmen finns att lyssna på sverigesradio.se. Timo Räisänen gör 41 minuter in i programmet med honom en fin tolkning av Håkan Hellström som ni bara MÅSTE höra! Och Markus Krunegård spelar alla låtar ensam utan band. Och två helt nya låtar varav en "är-så-ny-att-den-inte-har-nåt-namn". Finfint är det.

We all got plans and we all got believes

På helgerna trängs jag i en källare bland hundratals svettiga kroppar som dansar och rör sig till musik. Jag jobbar som glasplockare och diskare på en nattklubb. Det skulle kunna vara något otroligt fint, om musiken hade varit en annan. För platsen är rätt, det är i Glasgow, men musiken som pumpar ur högtalarna är mestadels R'n'B. Har alltid haft mycket svårt för den typen av musik, men ändå alltid respekterat att folk kan ha annan musiksmak än jag. Det är inte förrens nu, efter att jag börjat jobba där, som jag insett att de sånger som spelas där inte har någon mening. Det är som om den som sjunger inte har något att säga, det finns ingen känsla i låten. Kan för allt i min värld inte förstå vad någon vill säga med en text som i princip går "forget about your boyfriend and meet me at the hotel", och resten av låtarna som spelas går i samma stil. Vad finns känslan i musiken, den som berör, de blottade hjärtanen och budskapet till lyssnarna? Det är då jag förstår varför jag lyssnar på den musiken jag gör. För att det finns en helt annan känsla i min musik än i deras. Det finns skäl i den, hjärta, och den får mig att känna så otroligt mycket.

Stoppar i öronproppar och jobbar på monotont de timmar jag ska. Försöker tänka bort musiken, sjunger mina favoritlåtar i huvudet för att distrahera mig och få tiden att gå fortare. Stället stänger och vi städar upp efter natten. Promenerar hem genom Glasgow, över Clyde och det börjar precis ljusna. Någonstans där så inser jag varje gång att det är värt det. Värt att trängas i en källare med dålig musik ett par dagar i veckan för att kunna stanna kvar i staden jag älskar. För att resten av veckorna kunna lyssna och upptäcka bra musik med så mycket känsla i.


När jag sen kommer hem morgonen och är dödstrött och ska sova så är musiken från kvällen kvar i mitt huvud på repeat. Den går bara inte att få ur huvudet, hur mycket jag än försöker. Då sätter jag på mig mina hörlurar och sätter på The Lottery med Johnossi. För att jag känner igen mig i den texten så mycket.

Vi blir aldrig mer än en saga

Idag är det en sådan där dag då det känns som hösten kommit och sommaren är alldeles för långt bort trots att det inte alls var längesen man verkligen kunde säga att det är sommar. Och det är inte alls okej tycker jag, så förra året gjorde jag spellistan I don't wanna feel like it's an end of our summer just för att hålla i sommaren ett tag till.
Idag har jag lyssnat på Shout out louds med Impossible, Markus Krunegård - Den som dör får se/Markus Kyrkogård och Sommaren står och väger och Lasse Lindh med låten Vi. För idag passar just Lasse Lindh perfekt.


Jag vill inte. vill inte. vill inte.

Livet före döden

Andra singeln från Kristian Anttilas kommande album heter Magdalena(Livet före döden) och är en duett med Sylvia Vrethammar. Om ni frågar mig tycker jag inte att denna är lika bra som Världens snuskigaste man. Har dock bara lyssnat några gånger så det är mycket möjligt att denna låt kommer att växa med tiden.

Ska vi passa in någonstans?

Första singeln från Säkert!s skiva Facit som släpps senare i höst heter Fredrik. Nedan kan ni se videon till den singeln.


Är det här allt som blir så dör jag.

Ryser i hela kroppen och får tårar i ögonen varje gång jag ser ett klipp från Känn ingen sorg för mig Göteborg spelningen på Way out west. Vet inte riktigt varför för brukar aldrig bli berörd så bara från ett klipp, men det känns som Håkan betyder så jävla mycket för mig och lyckas med att beröra genom just ett klipp också, av någon oförklarlig anledning.

Too little, too late

Tryck upp videon i helskärm och titta. Bästa videon jag sett någonsin! Så otroligt hypnotiserande, kan inte få nog av att titta på den. Ramona Falls med låten Russia. Låten blir en miljon gånger bättre när man ser videon också. Och jag tackar än en gång denna människa för tipset om denna video/låt.

When you couldn't be loved you were left with fear

Lyssnade på Sissela Benns(känd som Filippa Bark) sommarprat från 2008. Blev fast efter första låten och hon spelade Christian Kjellvander med låten Poppies and Peonies. Hade aldrig hört den förut men fastnade för den efter bara en lyssning. Satt i en buss och såg en stad som aldrig var min rusa förbi utanför fönstret och då passade den här låten helt perfekt.




Vi ångrar det vi ångrar och vi glömmer det vi kan

Ida skrev tidigare att Jonathan Johansson skulle spela på Pretzeltown på torsdag. Ibland gillar man en låt inte alls först. Ger skivan en chans, två chanser men det är fortfarande inte bra. Med Jonathan Johansson är det precis så. Eller jag gillade väl egentligen En hand i himlen när den spelades på P3 förra året. Sen spelade han före Lasse Lindh i P3 live session i april förra året och tyckte väl att det var okej. Och sen var han förband till Mando Diao. Fortfarande bara okej. SEN började jag älska låten Aldrig ensam. Och En hand i himlen blev bara bättre, och sen upptäckte jag låten Innan vi faller. Det var nog för att han gick ut så tydligt med att han var kristen och låtarna var kristna som lite hindrade mig. För jag är ganska långt ifrån kristen själv så har lite svårt med sånt. Men nu måste jag bara tipsa er om hans skiva en Hand i himlen.

Två steg från paradise

13 oktober släpper Håkan Hellström en ny skiva, Två steg från paradise. Som man längtar. Han spelar på Way out west nu i helgen och det är inte vilken spelning som helst utan han kommer att spela Känn ingen sorg för mig Göteborg från början till slut. Och så ryktas det om att han kanske kommer spela någon ny låt också. Det blir nog något alldeles extra, hade nästan gjort vad som helst för att kunna vara där! Så alla ni som bor i Göteborg eller i närheten, ni måste ju bara gå!
Daniel Gilbert om bland annat den spelningen.

So I can stay the tallest man in your eyes babe

Jag blir mer och mer kär i Tallest man on earth varje gång jag ser en video med honom. Och i september är det ett år sen jag såg honom sist, vad jag längtar till november! beskrivningen till videon nedan där han spelar The gardner gör den värd att se.


One catch: after soundcheck the day before, Tallest Man’s guitars were locked inside the NYC music venue, Town Hall, where he’d be playing later that night with Bon Iver. Solution: we’d have to shoot somewhere with a decent supply of guitars that he might borrow. A fan of music of all kinds, Jeff, the awesome, museum-quality proprietor of the legendary Music Inn on West 4th Street in Greenwich Village was happy to oblige


Hittade länken till detta klipp på Annas way out west blogg.

Tallest man on earth till Glasgow!

Upptäckte precis att Tallest man on earth ska spela på Stereo den 22 november! Fan vad fint! Speciellt eftersom att det var ett av ställena jag tipsade hans bokare om när han frågade mig efter att jag mailat honom och skrivit att han borde spela här. Om jag inte kan stanna i Glasgow tills dess måste jag absolut åka hit för att se det. Åh! Om ni inte har chans att se honom då turnéar han i resten av Europa också, och i december spelar han på Södra teatern. Innan dess är det USA som gäller så kolla in hans Myspace för alla turnédatum.

Carl Norén bloggar nu på svenska också

Carl Norén bloggar nu på svenska också på Nyheter 24. Ni bara måste gå in på den bloggen, för hans svenska ord är magi. Och nedan kan ni se en intervju med honom från Peace and love med honom. Hade helt missat det på PSL för de uppdaterade så mycket under festivalen.

Stay there for the whole day, you're not getting paid anyway

En av de bästa sakerna med att ha en rumskamrat är att man får höra musik man aldrig skulle fått höra annars. Min rumskamrat Annie har spelat låten Higher grounds med Cats on fire för mig och jag älskar låten! Videon är så snygg med klockan som tickar, men tycker det låter som en liten annan version av låten än den som finns på Spotify så rekomenderar er att ni ska lyssna på båda.


You set me on fire

Ladyhawke med Back of the van. Tycker att den låten fångar en viss känsla om jag inte riktigt kan beskriva. Och det är nog därför jag gillar den låten så mycket.

A broken heart is not the end of the world.

Ny låt från Jens Lekman The end of the world is so much bigger then love. Åh så bra det är! Nu tror jag att jag ska ge mig ut i Glasgow natten på promenad med denna låten i lurarna.

What could happen if I just said hey?

Nu finns det en musikvideo till Elias and the wizzkids bästa låt Waste of time. Vet inte hur många gånger jag har lyssnat på denna låt på repeat och den har fortfarande inte blivit dålig.

Spöken

Shout out louds har gjort en svensk version av låten Is there a ghost av Band of Horses. På svenska heter den Spöken och Ted Malmros(som spelar bas i bandet) har gjort videon. Den engelska versionen är bättre men rekomenderar er att lyssna på den ändå just för att videon är snyggt gjord.
Det är även Ted som gjort Shout out louds tidigare musikvideos också och jag kan inte låta bli att imponeras av sättet han gör videos på. Tycker att han är sjukt duktig på att göra det.

"Det är såhär jag vill vara tänker man"

De senaste dagarna innan jag somnat har jag lyssnat på Annika Norlins sommarprat från 2008. Har ni inte hört det så rekomenderar jag er att lyssna på det. Vänsterklicka på denna länk. För hon säger så mycket fina saker i det programmet, och så räknar hon ner från 10 med sina absoluta favoritlåtar. Om ni laddar ner det till era datorer så får ni inte med mer än korta snuttar av musiken, men jag har satt ihop en spellista på Spotify med musiken till programmet. Två låtar hittade jag inte på Spotify så klicka på de länkarna så kan ni lyssna på dem på youtube istället.

Det kommer bara leda till något ontSäkert feat Markus Krunegård
La isla bonita Madonna
10. Favorite T - The Lemonheads
9. Waiting around to dieTownes van Zendt
8. Matti apornas sonMattias Alkberg BD
7.SurvivorDestinys Child
6. TeenlineThe shivers
5 Unmön på kärringönHarry Brundelius
4. That summerfeeling – Jonathan Ricman
3. New england Kirsty Mc Coll
2.God only knowsBeach Boys
1. Ruby's armsTom Waits

Hon pratar så himla fint om den där gången man för första gången upptäcker musik på riktigt.
”Vi ska prata om stunden när musiklyssnande blir något annat än att bara lyssna på musik, förstår ni? Jag ska förklar. Såhär var det för mig tillexempel. Jag satt henma i mitt rum på Frösön, rummet var brunt och hade småblommiga tapeter. Jag hade min radio bredvis mig, jag la mig ner på golvet, det var också täkt av brun heltäckningmatta, det var mycket brunt här alltså. Och så lyssnade jag på Tracks med Kaj Kindwall. Jag kom ihåg att rummet helt plötsligt började snurra och det dunkade lite i pannan och jag tänkte det är så här det ska vara, nu förstår jag.”

Och om hur hon vill att det ska kännas i hennes låtar.
”Jag vill ha exakt samma känsla från första till sista vers. Om någonting hinner ändras runt omkring mig, jag kanske hinner bli hungrig, prata med någon på telefon eller om solen går imoln då förstörs ju den här sinnesstämningen. En låt är ju ofta bara tre minuter, och tre minuter har man på sig att flytta lyssnar in i en särskild stämning och då vill jag inte hatta fram och tillbaka.”

Och om att hitta något den obeskrivliga kraften i musiken och känslan av att det finns någon som förstår en.
”För mig handlar musik om att det ska kännas precis sådär om och om igen. Man ska bli omvälvd och man ska tycka något mer än att det är ett bra trumsolo eller en bra melodi. Man ska nåla fast någonting i sig själv, något som man kanske inte ens visste att det fanns innan den där låten dök upp.Jag är beredd att offra oändliga mängder tid och pengar för att hitta låtarna som väcker det här. Hur ofta händer det egentligen att man hittar en sån? Kanske en gång vartannat år. För mig handlar det här om vem jag var. Andra har berättat för mig att den här stunden istället handlar om att de inte fattade vilka dom var utan vilka de skulle kunna bli. Det kan vara en Sex pistols skiva, eller en Patti Smith skiva eller en My chemical romance skiva som tumlar om en så mycket och helt plötsligt känner man att man har hittat hem. Det är så här jag vill vara tänker man.”

Hittade dessutom en video på Youtube där Annika norlin och Moneybrother gör en cover av låt nummer 4 på listan, That summerfeeling.
< ;div> t;strong>

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0